Detta är den årliga Träffen för Amc/Rambler bilar som anordnas genom klubbarna i Norden. Det innefattar alltså Norge, Finland och Sverige, fast alla länder är ju så klart varmt välkomna. Förra året var den hos våra vänner i Norge, och då var inte jag med, men i år så var det Svenskarna som skulle hålla i det. Platsen för träffen i år var Degernäs Camping i Degerfors, Värmland. En mysig liten Camping med stugby vid en fin sjö. Hit har det kommit Norrmän i sina Amc/Rambler bilar och det har kommit folk i från Finland i sina bilar. De flesta har kommit och håller sig väl utspridda på campingens område, lite svårt att hålla koll på vart alla är och vilka de är, plötsligt kommer en Engelsk talade kille och han börjar prata med mig och berömma min Rambler Estate Custom -59. Han presenterar sig för mig som en ledamot i den Finska Amc Klubben. Detta är då A-V Nauha från Pori i Finland. Han bjuder med mig upp på en whisky men jag tackar skamset nej, och säger att vi kan ta de lite senare, vill inte börja innan jag träffat de andra i klubben och känt av läget lite. Är lite nervös med tanken på att man kanske ska bli inröstad som ledamot i Svenska klubben.
Plötsligt så hör jag en V8 komma inrullandes på området. Det är Charles med sin Javelin som kommer ca en timma efter det att jag kommit. Han hälsar och sen drar de ner och ställer upp sin husbil som blir deras bostad inför helgen. De flesta har hyrt stuga och jag har planerat att sova i bilen då jag kommit ensam till träffen. Jag vandrar neråt mot receptionen på campingen och tittar på bilarna som står där nere.
Där står blanda annat några Gremlin´s, och en vit Dodge Dart. Jag pratar lite med folket som är där och går sedan upp igen till det finska paret i hopp om den whiskyn jag blivit lovad tidigare. Väl uppe vid stugorna, sitter de på sin uteplats med Jonna och ägaren av en lila Ambassador -68 och hennes kille och bror. De har redan börjat ta sig en kall och jag känner bara att suget drar ännu mer så jag öppnar mig en kall jag med. Det är en väldigt bra och god ställning hela kvällen och snart är det dags att tänka på refrängen, eftersom vi ska åka cruising tidigt i morgon.
Jag fick faktiskt sova i finnarnas stuga för de hade bokat en stor stuga på två personer, så det var bara att hoppa in och sova där! Tackar, tackar tänkte jag och somnade tvärt. Dagen därpå var det dags för en konvoj genom stan och sedan till ett ställe med unika spår från istiden. Ja, konvojen blev ju lite rörig, då det inte var de enklaste och köra i en stad som man aldrig varit i förut. Kom självklart på villovägar och fick vända om och kommit in på rätt spår igen. Jag hade min nya finska kamrat och hans fru med mig i min bil, och jag tror de njöt av åkturen trots det var dagen efter. Jag skrattade inombords att jag inte druckit några stora mängder.
Väl framme vid Sveafallen parkerade vi våra bilar och därefter skulle vi titta på de gamla jättegrytorna som bildats då isen från istiden smält och vattnet fått stenarna att snurra och successivt borrat stora hål i berget. Vet inte riktigt vad det har med Amc/Rambler att göra, men nu har man ju sett de också. Efter Sveafallen så tog vissa en glass och andra åkte tillbaka till campingen för att få i sig lite mat innan utställningen. Så var det dags för utställning alla bilar parkerade på en stor grässlätt och efter årtionden. Det var trevligt att se alla fina bilar och alla gick runt och beskådade de olika modellerna och njöt utav den trevliga stämningen medan domarna gick runt och bedömde bilarna. Det var sedan dags för prisutdelningen på bilarna, och sedan prisutdelning på lotteriet som Svenska AMC/Rambler klubben anordnat! Sen när detta vara avklarat drog sig alla tillbaka till sina krypin och gjorde sig färdiga för middagen som skulle hållas på Degernäs Gård där det skulle serveras grillbuffé. Den var mycket god och väl smaklig. När vi senare beslutat oss för att lämna bordet mycket mätta och belåtna hade det redan blivit mörkt ute. Vissa gick till sitt för att sova och andra fortsatte ha en trevlig kväll nere vid sjön med en fin brasa. Där satt vi och tjatade och hade trevligt, men som alla sagor led även denna natt mot ett slut! Så var och en gick till sitt för att somna in och vila upp sig för morgondagens hemfärd. Morgonen därpå så var det dags att packa ihop och städa ur sina bostäder och ta farväl och sedan sätta sig i sina underbara bilar och rulla hemåt. Lika så gjorde jag. Det hade varit en otroligt givande och trevlig helg som jag sent i mitt liv kommer att glömma. Och jag ser redan fram emot nästa års träff, då det är våra kära vänner i Finland som ska hålla i det. Den träffen blir på Åland, och till alla er som inte varit med om dessa träffar så kan jag varm rekommendera att delta på dem för det är en mycket trevlig och givande träff. Så var inte blyg, ta bara fram din kärra och damma av den lite och rulla till denna fina träff, ni kommer inte att ångra er.
Fifty nine
Reportage: Robert ” Fifty nine ” Masiello. Foto: Charles Alvarsson, Ulf Atterström