John Eyre och hans Javelin.
Stockholm i mitt hjärta…!
Kanske inte riktigt men inte långt ifrån. Jag måste erkänna att jag är mycket förtjust i vår huvudstad och en bidragande orsak är ju naturligtvis för att den är så himla vacker. Och för att det kretsar så mycket historia kring den. Men den allra största anledningen är nog alla trevliga bil-människor som jag har lärt känna de senaste åren som bor i och omkring staden.
Jag pratar givetvis om både AMC, Hudson och Nash-stollar!
Och kanske för att alla mina bilar (givetvis av rätt märkesgrupp) har införskaffats här.
Så varje gång som jag får chansen att åka till Stockholm reser sig smilgroparna och jag börjar genast tänka på vem jag skulle kunna ”terra” den här gången. Just den här gången som jag skall skriva om föll lotten på klubbens kära konstnär John Eyre som jag då hade lärt känna lite lätt via telefon men aldrig träffat öga mot öga.
Det var i mitten av augusti 2010 och som de flesta andra ”Rambler-människorna” så blev han glad vid förfrågan och tyckte att det kunde vara kul att ses. Tid och plats bokades.
Jag knappade in adressen i GPS ’n och körde så att vi skulle komma i tid. (Vi: jag och sambon).
När vi bara var någon kilometer ifrån destinationen tycktes jag plötsligt se en Javelin komma farandes emot oss men jag tänkte att jag måste se fel men när bilen närmade sig såg jag att det var en grön Javelin -70 och att John sitter bakom ratten. Han vinkar mot oss för tydligen kände han igen våran bil på min beskrivning.
Jag stannade intill vid vägkanten och väntade på att Javelinen skulle komma tillbaka och mycket riktigt. Han ställde sig jämte oss och pekade att vi skulle följa efter honom vilket vi gjorde.
Detta var utan tvekan den vackraste ”ledsagar-bil” jag någonsin sett och när vi till sist stannade på en parkering mitt i ett hyreshusområde glömde jag nästan av att stänga av motorn på våran bil och jag glömde ta med mig kameran så exalterad var jag. Som tur var var inte min sambo lika ivrig så hon hade minnet i behåll.
Jag skakade tass med John och sen började syningen av John’s Javelin och vilken Javelin också!
En Javelin SST av 70-års modell med 360 c.in. V8’a och med ett fullt funktionellt scoop på huven. Allt original, motor, låda, inredning, lack, fälgar och scoop. Allt! Och till råka på allt så är den svensksåld!
Jag frågar John hur han kommer över den här pärlan?
Han berättar att han och hans hustru har en stuga på Gotland och att dom brukar spendera stora delar av somrarna där. Så för ca 10år sedan när dom lekte gotlänningar så hade dom stannat till i staden Slite för att handla lite livsmedel. John stannade kvar i bilen och läste i lokala dagstidningen. När han så ugglade igenom annonsdelen fick han syn på att en Javelin var till salu.
Han blev genast nyfiken och plockade upp mobiltelefonen och ringde upp numret i annonsen. En herre svarade som visade sig vara ägaren till bilen och John ställde lite frågor om den och sen kom ju frågan: vart finns bilen?
I Slite svarade herren!
John trodde knappt sina öron och i all sin iver frågade han vart i Slite?
Vid Shell-macken svarar herren.
John vrider på huvudet och kollar tvärs över gatan. En Shell-mack!
Det tar några sekunder innan John får sansat sig men svarar sen att han sitter och kollar på macken just i detta nu och undrar ifall det skulle finnas någon möjlighet att få komma över och kolla på bilen?
En titt blev det av och säljaren berättar att han haft bilen till salu länge men utan någon större respons. John kände att det måste ha varit meningen att han skulle ha den här bilen så dom skakade hand och fixade till affären.
John frågar mig och min sambo om vi vill åka med en runda och vem skulle kunna säga nej till ett sådant erbjudande?
Han guidade oss runt i Stockholm i sin Javelin och samtidigt som han pratade kunde man inte låta bli att få rysningar av V8’ans underbara muller och rytande.
När vi kom tillbaka ifrån rundturen passade jag på att ta lite fotografier på bilen men det hade hunnit börja mörkna och våran dåvarande kamera var väl inte av den senaste sorten så bilderna blev väl inte av den bästa kvalitén.
Det är sådana här kvällar som gör att man gillar Stockholm! Att få träffa kanske stans trevligaste stockholmare och åka på en guidad tur i hans helt underbara Javelin. Vad kan klå det?
Vem f¤n behöver Gröna Lund, Skansen eller NK när det finns killar som John Eyre som kan förgylla ens vistelse i storstan?
På återseende/ Charles ”The Machine” Alvarsson