Några veckor innan Göran Kjellanders Rambler Holiday i Polen skulle gå av stapeln får jag ett samtal ifrån Johan Lindersson ifrån Uppsala-trakten. Han berättar att han ska åka ner till Polen den 26:e juni för att deltaga i Rambler Holiday och att han var intresserad av att göra ett besök hemma hos oss. (mig och min sambo Susanne) Självklart är du välkommen svarade jag och ju längre in i diskussionen vi kom började vi fundera på om vi inte skulle passa på att anordna en liten sammankomst Rambler-folk emellan.
En liten blänkare lades ut på klubbens hemsida och på Facebook.
Vår prelimenära agenda höll vi mycket enkel. Den började med samling och Rambler-snack på parkeringen vid Cramers Blommor, ett stort garden center i Hillared utanför Borås där jag och min sambo jobbar. Sedan en liten körtur till Amerika-inspirerade vägkrogen Mandys Diner i Älvsered.
När så dagen var kommen och Johan hade anlänt och gjort sig hemmastadd efter att ha fått en enklare guidning på mitt jobb och sedan självklart i Rambler-garaget så tog vi vår Gremlin och Johan sin Marlin och åkte och ställde oss på vår överrenskomna mötesplats.
När vi kom dit stod det redan en stilig Rambler Ambassador och väntade på oss.
Det var Ingemar Frey och hans hustru som hade hunnit först. Vi parkerade våra kärror bredvid deras. När vi sen stod där och pratade och hade fått sms ifrån Gugge om att hon kommer att åka direkt till Älvsered och ifrån familjen Tevdal om att de kommer att bli lite sena på grund av jobb började vi till sist inse att vi inte kommer att bli fler.
Då plötsligt kommer en gammal Opel indånandes på parkeringen och ställer sig bakom våra bilar. Det var Kaj Andersson ifrån Vänersborg och hans son Dennis som i sista stund dök upp.
Kaj & Dennis har som vana att ploppa upp som ”gubben i lådan” på våra träffar har vi upptäckt vilket är väldigt uppskattat av alla.
Strax därefter bär det av söder ut och väl framme vid Mandys Diner står Gugge och hennes dotter och välkomnar oss.
De flesta av oss var vid det här laget både sugna och hungriga på mat så vi gick snart in och bänkade oss.
Den lilla vägkrogen skrev verkligen amerikanskt 50-60tal! Hela interiören, alla detaljerna, musiken, klädseln på servitriserna och självklart också maten. Det beställdes in rejäla portioner av olika sorters hamburgare med tillbehör och som avslutning stora dessärer till vissa. En smarrig måltid tillsammans med goda vänner, kan det finnas något trevligare!?
Mitt under trevnaden trillar äntligen familjen Tevdal in och gör oss sällskap.
Tiden går fort när man har roligt och det ligger nog någonting i det för plötsligt var det dags att börja tänka på refrängen, trodde vi! När Ingemar och hans fru skulle ge sig iväg vägrade Ambassador’n att starta. Han försökte ett flertal gånger men utan resultat.
Motorvana som de flesta utav oss är (förutom jag då) kom vi med olika tips och råd men ingenting hjälpte. Då kavlar Henrik Tevdal upp ärmarna och börjar att rota och undersöka i motorrummet och kommer då fram till att det är startmotorn som bråkar.
Men denna är så trevligt placerad så för att kunna komma åt den måste man krypa in under bilen. Detta hindrar inte Mr Tevdal som får låna en filt av Mr Frey och kryper sedan under. Tiden går och Henrik kämpar på samtidigt som han får mentalt stöd av knottbitna åskådare. I brist på de rätta verktygen ger vi till sist upp trots att Henrik ringt dit sin polare Tomas som även han försökte bidra. Det hela slutar med att Ingemar och hans fru lämnar Rambler’n vid Mandys Diner och åker med Johan i hans Marlin tillbaka hem till oss i Hillared för att sen låna vår bruksbil att sig hem med.
Dagen därpå drar Johan vidare i sin ljuvliga Marlin med siktet inställt på Rambler Holiday.
För Ingemar löste det sig som så att han någon dag senare fick hämtat hem sin pärla med släp. Han fick senare under sommaren fixat en ny startmotor och på så sätt fått liv i bilen igen.
Vad hade hobbyn och vår klubb varit utan alla dessa underbara Rambler tokar?!
Keep On Rambling/Charles